Emme.

Fäni ska till Thailand den 3 mars. Till Thailand! Då är det väl typ 27 plus där. Själv ska jag till Jokkmokk på lördag. Till Jokkmokk! Över dagen. Det är 22 minusgrader där. Vi ska dricka varm choklad och se ett renrace. Köpa en jävla kniv och sno en same. Herre min Je. Vi ä la enna riktiga tjommar vi.

Sänlän kom till P-Yo i gårkväll. Gick till mig efter träning med Minna, såg film, flummade och däckväcksäck. Sanna var helt galen i sömnen. Hon letade efter en påse och rev sig själv i ansiktet. Jag drömde mardrömmar om att jag var på ett stort vattenland där jag blev jagad av en björn och ett lejon samtidigt som jag skulle skydda mina lillkusiner Fanny och Frida från dessa otäcka varelser samtidgt som det var jättebranta vattenfall vi åkte i och samtidigt som vi åkt färdigt ett vattenfall och jag såg lejonet närma sig förvandlades Frida till en tiger och fastnade med sina decimeterlånga klor i mina ben som jag fick dra ut som värsta pålarna som lämnade stor hål i benen efter sig som inte blödde utan bara kändes helt tomma sedan vaknade jag av att jag föll nedför ett nytt vattenfall. PUH! Vad betyder den drömmen? Egentligen?

I dag har vi haft föreläsning med Agneta Bernárdzon från Uppdrag granskning. Hon visade bland annat det där vidriga grävet om Svenska kyrkan och hur man vid vissa (jävligt många) gravsättningar mosar hela kistan med en grävskopa innan man fyller igen graven med jord. Kistorna går alltså sönder, locket krossas, sidorna av kistan spricker upp och den avlidne syns. Det finns även metoder där graven fylls med vatten, för att jorden ska bli så tung att kistan spräcks. Detta för att man ska kunna packa jorden bättre och för att undvika att man måste bättra på jorden efter ett tag. Alltså endast av lathet. Det högg till i mig när det konstaterades att det sker på typ minst en kyrkogård per län i Sverige. I bland förstår jag bara inte. Det finns inte bara finns EN jävel i Sverige som tyckt att det har varit ett helt okej sätt att begrava en människa på, utan massa jävlar. Någon sade till och med att det inte alls var ett ovärdigt sätt att bli begraven på, utan tvärtom, ett värdig sätt. Det ger mig kalla kårar.


Nu ska jag "plugga".

På den nivån ligger humöret. Festhumöret. I lilltån.

Jag sitter här med kvällens bästa vän men jag är fan inte nöjd. Tänkte få dig att övertala mig om att vi ska stanna hemma och ta det lugnt tillsammans i kväll, men det ser inte ljust ut nu kan jag säga. Fast det vore behövligt och riktigt skönt.

I dag har vi löst femtiotusen juridiska problem och jag har beslutat mig för att skaffa en egen lagbok. Jag vill också kunna kladda och sätta viktig-lappar i min! Sedan har jag slumrat två timmar på en buss med "Vaggvisa för flyktbenägna" i öronen, alltså, den är helt magisk. Bästa sömnpillret någonsin (SPACEYLISIE, den borde du sjunga för Flarnet!). Den vill jag ha i gitarrläxa nästa vecka!


Anipet? Baka bröd i kväll? :)

Det är galet att jag har bott här i ett och ett halvt år och aldrig besökt kärnan i hela systemet, the big L, the big T, the big U i Luleå. I dag åkte vi i alla fall dit, (efter min gitarrlektion som gick jättebra by the way, jag fick lära mig tre ackord och att jag måste klippa naglarna) jag, Minna, Sanna, Isa och Alex. Vi började med att fika. Ovanligt. Sedan letade vi upp det hus och den sal jag ska vara i på fredag. Minna visade till och med hur jag ska gå från bussen :) Nu känner jag mig med ens mycket säkrare, och det är Minnas förtjänst. När vi hittat det vi skulle hitta tog vi en titt på Kåren. Det var stort och fint, men kårhuset i Piteå är mycket charmigare! :)

På hemvägen handlade jag mat för 450 spänn. Det satt bra i kylskåpet. Jag trampade även i ett jättestort tuggummi.

Nu ska jag äta vårrullar, spela "Du ska inte tro det bli sommar" och sedan gå upp till Isa. Myspyskvällen hej!