Emme.

Så var man hemma. Shit, vilken dag. Så många tankar och så många känslor. Igår var man i Pite och det kändes som att man varit borta i ett halvår ungefär. Idag är man i Skärgårdsstad och allting är exakt som vanligt. Ingenting har hänt. Jo, vänta, det var djungeltema i matsalen i Röllingby förra veckan, Tregruvorsväg har fått ett nytt farthinder och Camilla spydde på dagis igår.

Dagen började med att jag väckte Jasmo till liv och tog pappas bil och körde in till stan. Jasmo och jag mötte upp Ida, tog en fika, shoppade, åkte till Catrines jobb och hämtade upp henne, Catrine körde oss hem, åt middag med familjen (Sanna, jag fick min kära Pad Thai, fast utan cashew), åkte hem till min älskling Camilla och däckade på hennes säng. Tände mys-ljus och kröp ned under hennes täcke och låg och pratade om allt. Sjukt härligt.
Tror att jag har sms:at med hela Åkersberga idag. Min mobil är kokhet.
Det jobbigaste är att man förväntas berätta så mycket. Och det finns hur mycket som helst att berätta, men man vet ju inte var man ska börja eller vad man ska välja ut.

Hursomhelst så kommer det här bli en drömhelg. Imorgon tänkte jag hälsa på jobbet och Lina, avsäga mig eventuella arbetstider över jul, sådant hinner jag inte med (vill/orkar). Orka jobba? Träffa Lollo. Åka hem till Camilla igen. Hämta upp Jasmo, handla mat, hem till Catrine, äta middag och se Idol. Myskväll helt enkelt. Lördag blir det ett besök hos mormor och morfar, sen middag hemma hos Jasmo. Förfest, och sedan ett kärt tegelbesök. Någonstans här emellan ska jag hinna plugga.

Åkersberga är en ful stad med massa snygga invånare.

Heeeeeeeeeeeeeeejdå. 



MOGGIS