TV4 Norrbotten.
Jag vet att ni har vår hemma och i typ resten av Sverige. Jag vet det.
Jag vet att solen skiner och att man kan sitta ute utan jacka. Jag vet det.
Jag vet att det snöar, blåser och är kallt och ruggigt här uppe. Jag vet det.
Det konstaterades idag när jag, Fedde och Sara gick upp i gryningen för att åka till Lule.
Jag kämpade till vår mötesplats. Klockan var fem på morgonen. Det var kolsvart. Ugglorna ruvade i mossen. Snön yrde omkring mig och jag såg knappt vägen där jag gick. Snön var flera meter hög och jag pulsade fram som en annan tomte. Jag funderade starkt på att stanna, slå läger, och ta skydd från stormen. Men det var för kallt, jag tordes inte. Jag vill inte dö. Jag ville inte ge upp. Så jag fortsatte. Till slut var jag framme.
Typ så var det.
Vi åkte i alla fall till TV4. Vi var TRE stycken som var på studiebesöket och vår "guide" kliade sig lite i huvudet. Han var skön. Han svor hela tiden och sade att nyheter rörande landstinget var urtrist. Ändå var han redaktör. Sådan vill jag bli när jag blir stor. Dessutom hade de jättegott kaffe och massa frukt och muffins till alla som arbetade där. Dessutom var guiden snarskruv. Men seriöst så tror jag att TV kanske är någonting för mig. Det tåls att tänka på.
På väg hem mötte vi ungefär tjugofem bilar som hade kört i diket. Sara körde som en Gud.
Eftermiddagen har spenderats i tvättstugan och hemma med dammsugaren. Min lägenhet glänser nu. Sedan har jag pratat en massa med mina vänner där hemma.
Semesterplaner börjar smidas. Som det ser ut nu så åker jag med Catte, Fäni, Jasmo, Ida och Danni till Spain. Om jag får för jobbet... :-)
Nu har jag ätit upp en halv påse halstabletter, sådana Vicks med koffein. Två tabletter är som en kopp kaffe. WOHOOOOOAOOOUOOOOAOAOAOAOAAAAAHUUUUWOHOOOOOOOOO känns det.
Ikväll är min älskling med på TV, http://www.pitefm.se
Snöbajsväder.
Gud.
Jag vet att solen skiner och att man kan sitta ute utan jacka. Jag vet det.
Jag vet att det snöar, blåser och är kallt och ruggigt här uppe. Jag vet det.
Det konstaterades idag när jag, Fedde och Sara gick upp i gryningen för att åka till Lule.
Jag kämpade till vår mötesplats. Klockan var fem på morgonen. Det var kolsvart. Ugglorna ruvade i mossen. Snön yrde omkring mig och jag såg knappt vägen där jag gick. Snön var flera meter hög och jag pulsade fram som en annan tomte. Jag funderade starkt på att stanna, slå läger, och ta skydd från stormen. Men det var för kallt, jag tordes inte. Jag vill inte dö. Jag ville inte ge upp. Så jag fortsatte. Till slut var jag framme.
Typ så var det.
Vi åkte i alla fall till TV4. Vi var TRE stycken som var på studiebesöket och vår "guide" kliade sig lite i huvudet. Han var skön. Han svor hela tiden och sade att nyheter rörande landstinget var urtrist. Ändå var han redaktör. Sådan vill jag bli när jag blir stor. Dessutom hade de jättegott kaffe och massa frukt och muffins till alla som arbetade där. Dessutom var guiden snarskruv. Men seriöst så tror jag att TV kanske är någonting för mig. Det tåls att tänka på.
På väg hem mötte vi ungefär tjugofem bilar som hade kört i diket. Sara körde som en Gud.
Eftermiddagen har spenderats i tvättstugan och hemma med dammsugaren. Min lägenhet glänser nu. Sedan har jag pratat en massa med mina vänner där hemma.
Semesterplaner börjar smidas. Som det ser ut nu så åker jag med Catte, Fäni, Jasmo, Ida och Danni till Spain. Om jag får för jobbet... :-)
Nu har jag ätit upp en halv påse halstabletter, sådana Vicks med koffein. Två tabletter är som en kopp kaffe. WOHOOOOOAOOOUOOOOAOAOAOAOAAAAAHUUUUWOHOOOOOOOOO känns det.
Ikväll är min älskling med på TV, http://www.pitefm.se
Snöbajsväder.
Gud.
Kommentarer
Postat av: Anonym
En kommentar från anonym avsändare landade på min blogg. Men i samma veva som jag klickade på namnet vars avsändare betecknat "anonym" kom du fram. Du är en alltför uppenbar smygare ;P
Trackback
