If we fall.
Vilken helg. Det är som storm. Så många känslor på en och samma gång. En gråtande vän mot axeln och svårt att förklara, svårt att berätta. Jag vill förklara, jag vill berätta. Det är okej att fråga. Och Gud vad det är okej att gråta, visst? Det är så vi hanterar hemlängtan, kärleksbekymmer och allting annat som så fint möter oss i livet. Så lyssnar vi lite på Damien Rice och gråter lite till så blir det bättre sedan.
Kommentarer
Postat av: Robin
Visst är det okej att gråta :) För övrigt lite chockerande då jag läste ditt långa inlägg. Starkt av dig att berätta!
Kram :)
Ps. Mary är Maria :P
Trackback
